Stretching - Friskvårdskollen - Naprapat Stockholm
08-400 25 435 info@friskvardskollen.se

Det är inte lätt att veta vad stretchingen egentligen gör med våra muskler. En inte ovanlig myt är att stretching förbygger skador och träningsvärk. Men för det finns inget stöd i forskningen.

”Däremot visar erfarenheten att regelbunden stretching och annan rörlighetsträning spelar roll för att göra kroppen smidigare” säger Carl Askling, doktor vid GIH, i en artikel på CFI, Centrum för idrottsforskning.

En anledning till att det är svårt för forskningen att mäta stretchingens effekt är att allas muskler är så olika och olika lätta/svåra att påverka. En del upplever dock att de mår bra av stretching och det känns skönt efter träningen. Musklerna slappnar av, nedvarvningen gör att vi mår bättre och upplever en snabbare återhämtning.

Medan andra upplever att stretching, direkt efter ett hårt pass, inte fyller någon funktion utan väntar hellre 2-3 dagar när muskeln är mer återhämtad. Oavsett när du väljer att stretcha är det viktigt att se till så muskeln är varm.

Behovet av stretching ser också lite olika ut inom olika idrotter. Det gör att det är svårt att ge ett entydigt svar på frågan om stretching är bra eller inte. Gymnaster har ett behov som ser annorlunda ut jämfört med fotbollsspelare. Andra explosiva sporter, som t ex sprint och hoppgrenar, förlorar snarare effekt av en för mjuk muskel. Då kan det i vissa fall vara en nackdel att stretcha.

Dynamisk och statisk stretching

Statiskt stretching är den historiskt sett vanligaste formen av stretching, som de flesta känner till och gör. Den innebär att man sträcker muskeln och håller kvar i ett ytterläge, tiden för denna position varierar allt ifrån ett par sekunder till minuter. Denna form av stretching är vanligt förekommande inom t ex gymnastiken. För att den skall ge någon effekt, behöver man dock stretcha mycket regelbundet, kanske rent av varje dag, för att muskeln inte skall börja återgå tillbaka till sitt ursprungsläge.

Dynamisk stretching däremot bygger på rörelse. Här går man från ett ytterläge en kort stund och sedan tillbaka till ett avslappnat läge. T ex att man pendlar ett ben fram och tillbaka, eller att man ligger på rygg med knät i 90 graders vinkel, hållandes bakom knät, samtidigt som man sträcker foten mot taket för att få ett rakt ben. Dynamiska stretching kan både vara bra som en del av uppvärmningen innan träning och tävling, eller som en del av nedvarvningen efter.

Generella muskler att stretcha:

  • Vaderna
  • Bak- och framsida av lår
  • Höftböjaren
  • Rumpan
  • Ryggen
  • Bröstmuskler

Töjning av muskler är en del av naprapatens handgrepp inom terapin. Behöver du hjälp är du välkommen att höra av dig till oss.

Stel? Boka en naprapatbehandling!

Våra naprapater har en genuin sportbakgrund och ett långsiktigt fokus